Matkvalitet – Matens pris

Matkvalitet – Matens pris

Vad innebär begreppet matkvalitet?

Begrepp som kan kopplas till matkvalitet:

  • Livsmedel odlade utan kemikalier eller konstgödsel – näringsrika innan och efter matlagningen.
  • Rättvist framställda utan utnyttjande av människor.
  • Naturanpassade – odlade med naturen och rättvisa mot naturen.
  • Närproducerade när det är möjligt.
  • Livsmedel som är färska, robusta och smakfulla vid leverans till konsumenten. Kort transportsträcka och lagringstid.
  • Säsongsskördat, fullkost,(whole foods) icke hållbarhetsbehandlade med kemikalier eller manipulerade med tillsatser.

”Växter kan inte producera mineralämnen och utan mineraler fungerar inte vitaminer”.
Våra jordar i dag är resultatet av otaliga perioder av istid och urgamla skogars kretslopp.  Djuprotade träd når ” the sub-soil”  (jordlagret under matjorden) och drar upp mineraler som genom löven, som faller till marken på hösten, så småningom bildar mull/mineralrik jord.

Glaciärer och gamla skogar har byggt upp våra matjordar.  Bra jord = matkvalitet.
De filosofier som den ekologiska och den oekologiska odlaren har, varierar på ett särskilt sätt.
Den ekologiska odlaren fokuserar på att bygga upp och förbättra matjorden och mikrofloran. Då behövs mull (mörkt, amorft kolloidalt material som utgör den organiska delen av jorden: det stöder ett överflöd av mikroorganismer, svamp och smådjur t.ex. daggmask) samt mineraler. Det är att behandla jorden på rätt sätt.
Genom att vi människor kultiverar jorden väl, kan växterna ta upp alla näringsämnen de behöver och därigenom får de egna starka immunförsvar – inklusive vaxer på bladytor, starka cellväggar, samt kemiskt försvar.  Dessa växter får därför inga sjukdomar.
När vi använder ekologiska produkter vilka är fria från de tusentals kemikalier som nu används kommersiellt, finns det en mycket bättre möjlighet för oss människor att tillgodogöra oss mineraler och spårämnen som de flesta av våra organ (förmodligen) har gått miste om under många år.

Den oekologiska odlaren tror på att behandla grödorna (inte jorden) med rätt näringsämnen för tillväxt och avkastning.  Man besprutar grödorna mot eventuella sjukdomar eller ogräs via s.k. bombmattor med kemikalier som kväve, kalium och fosfor vilkas rester ofta återfinns i våra grundvatten och livsmedel, särskilt i känsliga grödor som sallad m fl.

Forskarresultat från England

Analys        Mineraler          Grönsaker27           Frukt17                     Kött10
År
1940         Natrium
1991         (Na)                   49%  mindre           29%  mindre            30%  mindre
1940         Kalium
1991         (K)                     16%  mindre           19%  mindre            16%  mindre
1940         Fosfor
1991         (P)                       9%  mer                   2%  mer                  28%  mindre
1940         Magnesium
1991         (Mg)                   24%  mindre           16%  mindre            10%  mindre
1940         Kalcium
1991         (Ca)                   46%  mindre           16%  mindre             41%  mindre
1940         Järn
1991         (Fe)                    27%  mindre           24%  mindre            54%  mindre
1940         Koppar
1991         (Cu)                    76%  mindre           20%  mindre            24%  mindre
Copyright D.E. Thomas 1/2000

I människans blod finns 60 specifika mineraler och spårämnen.  Biokemister är överens om att alla 60 har en betydelsefull roll i kroppens funktion!
Det är bara genom mat och dryck vi kan tillskansa oss mineraler och spårämnen.
Jag ska inte försöka övertyga er om att matens kvalitet (se ovan), kroppens tillstånd och utvecklingen av symptom och sjukdomar har ett direkt samband, även om jag är helt övertygad själv.
Några pusselbitar i alla våra kroppars tillstånd är:  Individuella förhållanden, tendens att ärva sjukdomar, våran uppväxt, aktuellt näringsintag. Vi utsätter kroppen för stress som kommer från tungmetaller samt kemiska och andra föroreningar i luft, vatten och mat m m.

Forskarresultat från andra studiematerial.
Jämförande tester med kristallprocess mellan ekologiska och oekologiska livsmedel.
Djurtester i jämförande syfte – ekologiska/konventionella.

I ett helhetssammanhang:
Att konsumera ekologiska/rättvisa livsmedel är självklart i kvalitetssyfte men är, i stora sammanhang, bara grunden till ett helhetsbegrepp för matkvalitet.

Även om ekologiskt jordbruk utan tvivel är mycket bättre än konventionellt, så är permakulturellt jordbruk tio gånger bättre. Varför?  Se nedan: (Frågor omkring begreppet matkvalitet)

Att köpa importerade livsmedel istället för närproducerade borde ifrågasättas. Varifrån importeras livsmedlet och varför?

Kvaliteten på den mat man slutligen äter beror av:
Hur råvarorna hanteras mellan producent och konsument.
Hur den tillagas.
Om råvaran är fullkorn.
Om den är behandlad.
Om den är balanserad/ beredd och säsongsaktuell.

Det finns ett ekonomiskt intresse hos matproducenter och jordbruk men man bör ställa sig några frågor för att förstå att mat inte bara handlar om pengar.
1. Är priset för maten rätt om man ser till följande frågor:
Påverkan på miljön p g a det industrialiserade jordbruket.
Besprutning med bekämpningsmedel.
Människor som jobbar med detta påverkas av bekämpningsmedlen, framför allt i tredje världen, men även här hos oss.
2. Är metoden som maten produceras på hållbar i längden för miljön?
3. Finns det något politiskt, solidariskt och demokratiskt sammanhang i matproduktionen som vi alla slutligen måste ta ställning till?

Valet av mat och vårt förhållande till den, kommer att forma framtiden mer än man kan tro.

Frågor omkring begreppet matkvalitet
Hur hanteras råvarorna?
Det är många frågor som uppstår när man tittar kritiskt på konventionell matproduktion. I dessa tider med globalisering och industrialiserat jordbruk har uttrycket matkvalitet inneburit nya dimensioner och det har blivit mycket svårare och mer komplext att göra en kritisk analys av konventionella jordbruksprodukter.
Hela transportkedjan för livsmedel från producent till konsument måste granskas. Man måste tänka på alla konsekvenser som matproduktionen för med sig; kulturlandskapens förfall, negativa konsekvenser för människa och natur när man behandlar produkterna med tillsatser, och hur man hanterar produkterna vid transport och lagring, matens faktiska näringsvärde och slutligen, hur maten lagas till hemma i familjens kök.

Om vi skärskådar kedjan av produktionsaktiviteter med tanke på matkvalitetskriterier (i ett Permakulturellt perspektiv) uppstår följande frågor:
Är verksamheten (lantbruk, växthus, handelsträdgård etc.) integrerad med landskapet? Till exempel: Ger det konventionella/moderna jordbruket möjlighet för den ursprungliga floran och faunan att existera och blomstra? Kan verksamheten försköna och komplettera den ursprungliga platsen utan att dominera den?
Kan man i företagets verksamhet utveckla de tillgängliga resurserna, både för produktionens skull och landskapets unika mångfald?
Permakultur anpassar all verksamhet till den omgivande naturen, bevarar och förstärker den.
Är lantbruket i balans både ekologiskt och ekonomiskt? Är tillgången till energi från början mindre än den energi man producerar?

Energiformer som används i ett konventionellt lantbruk:
• Petroleumprodukter – diesel till maskiner för mekanisk bearbetning av jorden och grödorna.
• Konstgödsel.
• Alla sorters kemiska behandlingar – bekämpningsmedel, insektsmedel etc.,
• Behov av veterinär och mediciner för djur.
• Elektricitet.
• Byggnader.
Och sist men inte minst – arbetsinsatsen.

Energiformer som används i ett permakulturellt lantbruk:
• Alternativa drivmedel: Etanol, Metanol etc.
• Biologisk och naturlig behandling istället för kemikalier.
• Eventuellt behov av veterinär men inga mediciner.
• Elektricitet: Mycket mindre än konventionellt lantbruk.
• Kretsloppsbyggnader: Lokal energi, Solenergi.
• Arbetsinsats: Mycket mindre än konventionellt lantbruk.

Studier har påvisat att konventionellt jordbruk kan konsumera upp till tio gånger så mycket energi (se ovan) som man, i form av djurfoder och livsmedel, producerar. Den sortens obalans är på inget sätt hållbar.
Förbättrar man eller förstör man matjordskvaliteten systematiskt med en sådan jordbruksproduktion?
Kan man lita på en kortsiktig jordbrukspraxis, som inte bryr sig om den försämrade kvaliteten på jorden och produkterna?
Det är inte möjligt att åstadkomma en föda rik på näringsämnen utan en rik och levande jord.
Statlig forskning i Nordamerika visar att sedan första gången man bebyggde landet fram till idag, har det dåliga sättet att bruka jorden orsakat att hälften av matjorden spolats bort – försvunnit.

På många håll i världen har stora skogar kalhuggits och öknar har spridit ut sig på grund av jordbruksindustrins drift av konventionella storskaliga lantbruk. Idag har Nordafrika, Australien och också Nord- och Sydamerika ökenområden som fortsätter att växa. Både ekologisk och permakulturell jordbruksteknik producerar jord, men Permakultur är överlägset både på kort och lång sikt. (Beroende på olika förhållanden.)

Har matproduktionen, importerad eller inhemsk, någon negativ konsekvens politiskt, socialt eller miljömässigt? Om maten i tredje världen till exempel, är ämnad enbart för export, är risken stor att det blir brist på mark för inhemsk matproduktion. Den inhemska småskaliga matproduktionen, småjordbruk ägda av privatpersoner, blir då ersatt av storskalig jordbruksindustri. Majoriteten av den lokala befolkningen tvingas då att leva undernärda. Det är mycket möjligt att det beror på dåligt betalda jobb med farliga eller slavliknande arbetsförhållanden. Många rapporter vittnar om just det. Jordbruksindustrin i tredje världen tar efter den västerländska modellen, men ofta utan restriktioner och med mer extremt klimat vilket orsakar ännu mer förstörelse.

Till sist, olika studier visar att det finns en betydande skillnad på näringsämnen, när man jämför ekologiskt och konventionellt odlade livsmedel. Den USA-baserade organisationen ”Rodale Institute” har en jämförande studie om ekologiska kontra konventionella jordbruk, som har pågått längre än någon annan i världen. De rapporterar att kvaliteten på både livsmedel och matjord är mycket bättre hos det ekologiska jordbruket jämfört med det konventionella.
Rapporten kan läsas på: www.rodaleinstitute.org

Rodale`s jämförande studie om ekologiska kontra konventionella jordbruk är kanske den mest omfattande i världen men deras studie omfattar inte Naturlantbruk eller Permakultur. Jag skulle vilja påstå att av alla hållbara jordbrukssystem som någonsin utarbetats av människan är Permakultur det överlägset bästa. De grundläggande principerna är att Permakultur är ekologiskt, biologiskt, teknologiskt och människovänligt. Permakultur är hänsynsfullt mot allt levande och icke levande.

Ett antal studier inklusive kontrollerade studier med djur, där man gjort analyser med hjälp av kristallprocess och också konventionella kemiska analyser, har alla visat avgjort högre näringsvärden i ekologiska produkter jämfört med andra produkter. I en studie med djur, där man använde två isolerade grupper, fick den ena gruppen ekologisk föda och den andra gruppen konventionell föda.
De djur som fått ekologisk föda var mer harmoniska, friskare och mindre aggressiva än den grupp som fått konventionell föda.
En annan studie visade att den ekologiska födan är överlägsen den konventionella. En grupp djur fick välja mellan ekologisk och konventionell föda. Studien visade slutligen att djuren valde ekologisk föda framför konventionell.

En levande jord ger matkvalitet som ger friska individer och ett friskt samhälle.

Sveriges Anställningslösas Landsorganisation är på Facebook
Basinkomst = Medborgarlön Nationell websida för basinkomst i Sverige